Så produceras Arvikas fjärrvärme – "Vill värna om det lokala"

Nyheter och klipp

År 2020 använ­de Arvi­ka Fjärr­vär­me AB 0,58% olja i sin ener­gi­pro­duk­tion. För­u­tom oljan används bland annat gra­tis ener­gi i form av spill­vär­me från loka­la industrier.

Vär­me­ver­ket i Lyc­ke. FOTO: FOTOLADAN.

- Fjärr­vär­men i Arvi­ka pro­du­ce­ras huvud­sak­li­gen på vär­me­ver­ket på Lyc­ke. Där­i­från går varm­vatt­net i rör i bac­ken likt ett blodom­lopp till alla anslut­na hus och fas­tig­he­ter och sedan kom­mer det avkyl­da vatt­net till­ba­ka till oss, berät­tar Fre­dric Lönn­fjord, pro­jekt­le­da­re ener­gitjäns­ter på Arvi­ka kom­mun. Totalt finns över 6 mil rör under Arvi­kas gator och cykelbanor.

- Rören lig­ger all­tid i par. Ett för fram­led­ning och ett för retur­vatt­net, berät­tar han. Hög­hu­sen i Prästäng­en är områ­det som lig­ger all­ra längst bort från vär­me­ver­ket, för­kla­rar han.

Man har ock­så en "back-up"-anläggning på Styckå­sen bred­vid Hel­mia, berät­tar Lönnfjord.

- Vid ANC står även en mind­re pan­na som är flytt­bar. Så den kan vi till exem­pel flyt­ta till sjuk­hu­set om det skul­le bli have­ri, för­kla­rar han.

Fle­ra energikällor

Huvud­bräns­let är trä­flis som blir över och som annars skul­le gått till spil­lo. Man köper lokalt från Hil­mer Anders­son i Läs­se­rud och Moel­ven i Eda­ne, berät­tar Lönnfjord.

- Vi vill vär­na om det loka­la och få kor­ta trans­por­ter, för­kla­rar han.

När bio­pan­nan där man eldar flis inte räc­ker till har man två pel­lets­pan­nor där man eldar pel­lets inköpt från Gru­vön i Grums, och även här vill man ha kor­ta trans­por­ter, berät­tar Lönn­fjord. Man får ock­så gra­tis ener­gi i form av spill­vär­me från loka­la indu­stri­er. Man får till exem­pel kyl­vat­ten från Arvi­ka gju­te­ri som lig­ger i anslut­ning till värmeverket.

- Kyl­vatt­net från gju­te­ri­ets ugnar blir så varmt att vi kan använ­da det. Sam­ma sak med kyl­vatt­net från kom­pres­so­rer­na på Vol­vo, berät­tar Lönnfjord.

Från renings­ver­ket får man bio­gas som bil­das vid röt­ning, så kal­lad röt­gas. Från Avfalls­an­lägg­ning Mos­se­berg utvin­ner man ock­så sump­gas ur marken.

- Där­i­från går det en pipe­li­ne direkt till sjuk­hu­set, för­kla­rar Lönnfjord.

- När det är rik­tigt kallt många dygn i sträck så kla­rar vi inte ens sta­dens behov med bio­pan­nan och pel­lets­pan­nor­na. Då eldar vi även eld­nings­ol­ja. Som tur är så är det väl­digt lite olja vi använ­der var­je år, för­kla­rar han. 

2020 stod oljan för 0,6% av hela ener­gi­pro­duk­tio­nen. Lönn­fjord berät­tar att man snart kom­mer att gå över till mil­jö­vän­lig bioolja.

Grafen visar energiproduktionen för året 2020. Förnybar energi står för flis och pellets medan återvunnen energi är den energi man får från industrier och genom gas. Spetsenergi är oljan som används.
Gra­fen visar ener­gi­pro­duk­tio­nen för året 2020. För­ny­bar ener­gi står för flis och pel­lets medan åter­vun­nen ener­gi är den ener­gi man får från indu­stri­er och genom gas. Spet­se­ner­gi är oljan som används.