Endast några namnförslag återstår – Då kan nya högstadieskolan ha ett namn

Nyheter och klipp

Den 16 mars kan Arvi­kas nya hög­sta­di­e­sko­la ha ett namn. Kom­mu­nens namn­be­red­ning har utgått från 291 inskic­ka­de namn­för­slag och har nu kom­mit fram till någ­ra aktu­el­la förslag.

FOTO: SAKEUS BERG.

För­hopp­ning­en var att sko­lan skul­le ha ett namn före nyår, men det har tagit läng­re tid än man trott. Nu har namn­be­red­ning­en kom­mit fram till någ­ra aktu­el­la namnförslag

- Många val­des bort tidigt, en del var dub­blet­ter och and­ra pas­sa­de inte in. Målet är att läm­na för­slag från namn­be­red­ning­en till Kom­mun­sty­rel­sen i bör­jan av mars så att Kom­mun­sty­rel­sen kan ta beslut den 16 mars berät­tar Anna Karin Jans­son, kar­tin­gen­jör på Arvi­ka kommun.

Om Kom­mun­sty­rel­sen inte åter­re­mit­te­rar ären­det och skic­kar till­ba­ka för­sla­get till namn­be­red­ning­en så har man för­hopp­nings­vis ett namn på sko­lan den 16 mars. 

- Att job­bet tagit tid och varit svårt är för att namn­be­red­ning­en vill hit­ta ett namn som pas­sar sko­lan, och det är inte så lätt vil­ket jag tror många för­står. Det ska vara ett namn som kan sam­la hela Arvi­ka kom­muns hög­sta­di­e­e­le­ver och som hål­ler över lång tid, berät­tar Jansson.

Ytter­li­ga­re ett krav på nam­net är att det ska vara lätt att både säga och stava. 

- När man tit­tar på skol­namn över hela lan­det, så har de all­ra fles­ta namn efter var de lig­ger geo­gra­fiskt, som de vi har redan i kom­mu­nen, till exem­pel Gate­sko­lan, Agne­te­bergs­sko­lan med fle­ra. Sedan finns det de som heter till exem­pel Cen­tral­sko­lan som ju ock­så på ett sätt är ett plats­namn. På en del stäl­len har man namn efter per­so­ner, berät­tar hon, och fortsätter:

- Vi fick in för­slag i alla grup­per kan man säga. Många namn för­stärk­tes av sin moti­ve­ring, så en del fick man fun­de­ra ett extra varv på, när man för­stod hur per­so­nen som läm­nat in mena­de, och inte bara nam­net i sig.

Namn­be­red­ning­en job­bar annars med gatu­namn, kvar­ters­namn och verk­sam­hets­namn som skol­namn eller and­ra kom­mu­na­la verk­sam­he­ter. Mest av allt arbe­tar man med gårds­namn, allt­så hus och loka­ler utan­för tätorterna.

- Om man byggt ett nytt hus får man ansö­ka om ett gårds­namn som man tyc­ker pas­sar, ofta har det ock­så med natu­ren att göra som till exem­pel Björk­bac­ken eller lik­nan­de. Det hän­der ock­så att fas­tig­hets­ä­ga­re vill änd­ra namn på sitt hus, men då krävs spe­ci­el­la skäl till var­för man vill änd­ra, och det blir inte all­tid godkänt. 

- Gårds­namn ingår i vår kul­tur­histo­ria och är kän­da i byg­der­na, kanske mer väl­känt än nam­net på den som bor i huset. Egen­namn i en adress för­sö­ker vi und­vi­ka, men det finns någ­ra såda­na inom kom­mu­nen, berät­tar Anna Karin Jansson.